:::Råd på vägen:::

Ska man ha tibbe får man  först och främst ha tålamod och en väldigt stor skopa HUMOR :)

En hel del tibbar blir bara gladare ju argare du blir. Kom och ta mig leken, det är något som valpar/unghundar gärna använder sig av. Får man inte bukt med det, så kommer tibben att vara så hela livet.

Om man har haft en annan ras innan, så ska man glömma en hel del (det mesta) av vad man kan om hundar (dressyr). Inlärningen/ motivationen på en tibbe är något helt annat.

De kan vara busiga, nyfikna, och retstickor mot oss människor.

Vad jag kan säga är att vill man ha en hund som bara är där, och inte hoppar upp på ytor som dom inte får vara på när du inte är hemma, då rekommenderar jag inte en Tibetansk Terrier.

En tibbe vill ligga högt och ha utsikt. Fönster brukar vara det mest populära stället.

Man säger ju 1/3 hund, 1/3 Katt, 1/3 Människa om denna ras och det måste man ha i åtanke när man äger en Tibetansk Terrier.

Redan när man kommer hem med sin tibbevalp måste man lära dem att vara lösa, om man vill ha en hund som ska kunna gå lös och komma på en inkallning.

Tibben är en väldigt lättlärd ras. MEN frågan är bara om den har lust eller om ägaren kan ge den tillräckligt med motivation till varför den ska lyda.
Något som jag älskar hos denna ras! :)

En tibetansk terrier är ständigt under utveckling hela sitt liv.

Och man kan faktiskt lära in saker på äldre dagar.

Tråkigt med en Tibetansk terrier har man aldrig.

Tibbarna är sociala varelser och följer gärna med på allt familjen hittar på, de är mycket lojala och vill vara där familjen är.

01.jpg
Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)